Dator- och nätverksteknik · område 2 · lektion 5 och 6
Moderkortet, del för del
I område 1 var moderkortet "den stora brädan som allt annat sitter i". Här får brädan sina egna delar: sockeln, platserna, kontakterna och kretsarna. Det är dem du ska namnge i labb 2 — och känna igen igen när du bygger en dator i lektion 13.
Allt som gicks igenom på lektion 5 och 6 står på den här sidan. Det du inte kan läsa dig till är att ha hållit i kortet — fråga en klasskamrat om ni kan titta på deras tillsammans, eller kom till mig så plockar vi fram ett.
1. Sockeln
Sockeln är fästet som håller processorn. Den sitter mitt på kortet och är kvadratisk, med en spak eller en bygel som låser fast processorn.
Sockeltypen avgör var kontaktstiften sitter, och det är den enda skillnaden du behöver kunna:
| Typ | Står för | Stiften sitter | Används av |
|---|---|---|---|
| LGA | Land Grid Array | I sockeln. Processorn har platta kontaktytor på undersidan | Intel. Och AMD, från AM5 |
| PGA | Pin Grid Array | På processorn. Sockeln har hål | AMD före AM5, till exempel AM4 och AM3+ |
Stiften är det ömtåligaste som finns på hela kortet. Ett böjt stift i en LGA-sockel är moderkortets fel och går sällan att laga. Ett böjt stift på en PGA-processor är processorns fel. Sockeln är den enda delen på kortet du aldrig tar i med fingret.
Sockelnamnet säger ofta både typ och storlek. LGA1718 betyder LGA med 1718 kontaktpunkter — och det är samma sockel som AMD kallar AM5. LGA 1150 har 1150 stift. Siffran är alltså antalet stift, inte ett modellnummer.
En processor passar i exakt en sockeltyp. Det finns ingen adapter.
2. Platserna
Fyra sorters platser, och de går att skilja på formen ensam.
| Plats | Till vad | Känns igen på |
|---|---|---|
| Minnesplats DIMM | RAM-minnet | Långsmal, med klämmor i ändarna. Sitter alltid nära sockeln — kort väg till processorn |
| PCIe x16 | Grafikkort | Den långa. Den närmast processorn är ofta metallförstärkt, för ett grafikkort är tungt |
| PCIe x1 | Mindre kort: nätverk, ljud | Samma form som x16, men en stump |
| M.2 | Lagring | Ser inte ut som de andra. Enheten ligger ner mot kortet i stället för att stå upp. Ofta under en kylfläns |
Vilka två minnesplatser du ska använda om du bara har två minnen. Det är inte alltid de två närmast processorn.
Hur snabb den andra x16-platsen är. Den ser likadan ut som den första men är sällan lika snabb — kontakten säger x16, kopplingen bakom kan vara x4. Att skriva ut det i labbrapporten är precis den nyansering som skiljer A från C.
3. Kontakterna
| Kontakt | Vad som kopplas in | Var den sitter |
|---|---|---|
| 24-pin | Ström till moderkortet, från nätaggregatet | Längs högerkanten. Kortets enskilt största kontakt |
| 4- eller 8-pin | Ström till processorn — en separat matning | Uppe vid sockeln |
| SATA | Lagringsenheter | Nedre högra hörnet. Märkta SATA6G på kortet |
| Frontpanel | Strömknapp, återställning, lysdioder | Också nedre högra hörnet. Ett fält med nakna stift |
| USB-kontakt | USB-portarna på chassits framsida | Längs nederkanten eller högerkanten |
| Fläktkontakter | Processorns kylare och chassifläktar | Utspridda. De vid sockeln är märkta CPU_FAN |
Att kortet har två strömkontakter överraskar nästan alla första gången. Glömmer du den lilla vid sockeln ser maskinen helt strömlös ut trots att 24-pin sitter i — inga fläktar, ingen lampa, ingenting. Det är det vanligaste felet vid ett bygge, och du möter det på riktigt i lektion 14.
4. Kretsarna
| Krets | Vad den gör |
|---|---|
| Chipsetet | Fördelar en del av kortets anslutningar — SATA, USB och vissa expansionsplatser. En fördelare, inte en räknare. Sitter under en egen kylfläns nere till höger |
| CMOS-batteriet | Håller klockan och grundinställningarna vid liv utan yttre ström. Ett platt knappcellsbatteri |
| BIOS-kretsen | Innehåller kortets firmware. Vad den gör när maskinen startar hör till område 4 |
Kommer du ihåg firmware från lektion 3? Det är programkod som sitter fast i en krets i stället för att ligga som en fil på lagringen — mjukvara som bor i hårdvaran. BIOS-kretsen är det tydligaste exemplet som finns.
En dator som glömmer datumet varje gång den varit strömlös har nästan alltid ett slut CMOS-batteri. Det är ett av få fel som går att gissa rätt på från symptomet ensamt.
5. Formfaktorn
Formfaktorn är kortets standardiserade storlek och hålmönster. Den bestämmer tre saker: yttermåtten, var skruvhålen sitter mot chassit, och hur många expansionsplatser som får plats.
| Formfaktor | Ungefärligt mått | Kommentar |
|---|---|---|
| ATX | 305 × 244 mm | Vanligast. Flest expansionsplatser |
| micro-ATX | 244 × 244 mm | Kortare, färre platser |
| Mini-ITX | 170 × 170 mm | Minst. Oftast en enda expansionsplats |
Följden är det som spelar roll: ett kort och ett chassi måste ha samma formfaktor. Ett ATX-kort går inte i ett Mini-ITX-chassi, och skruvhålen är skälet.
6. Tre förväxlingar
Det här är de tre som faktiskt blir fel, varje år. Kan du dem har du klarat den svåraste delen av labb 2.
| Förväxlingen | Så skiljer du dem |
|---|---|
| SATA-kontakt eller frontpanel? Båda små, båda i samma hörn |
SATA-kontakten är en sluten plastram med ett L-format spår, märkt SATA. Frontpanelen är ett fält med nakna stift utan ram. Kabel som sitter fast i en ram, mot lösa stift man trär på |
| PCIe x16 eller x1? Identisk form |
Bara längden skiljer. x16 är den du kan lägga en penna längs. x1 är en stump |
| Chipsetets kylfläns eller processorns? Båda metallplattor med logotyp |
Processorns kylare sitter i sockeln, mitt på kortet. Chipsetets sitter nere till höger och har ingen sockel under sig |
På lektion 6 fick du namnge delarna på ett kort du aldrig sett — ett Intel-kort från omkring 2012, medan ert eget är från 2024. Det var poängen. Delarna heter samma sak men sitter någon annanstans, och det är den kunskapen som är värd något. Det äldre kortet hade till exempel ingen M.2-plats alls: M.2 fanns inte 2012, så all lagring gick via SATA.
7. E, C och A
Kryssa av när du kan. Kraven hör till labb 2 — hela uppgiften står på labbsidan.
Ska-krav — nivå E
Bör-krav — nivå C
Utmaning — nivå A
Kryssen sparas i din webbläsare.
8. Missuppfattningar
7 rader
| Man tror ofta | Men |
|---|---|
| Sockeln och processorn är samma sak | Sockeln sitter kvar på kortet när processorn är borta. Den är fästet, inte delen |
| Man kan köpa en adapter om processorn inte passar | Nej. En processor passar i exakt en sockeltyp. Passar den inte är kortet fel köpt |
Siffran i LGA 1150 är ett modellnummer | Det är antalet kontaktstift. LGA 1150 har 1150 av dem |
| Alla metallplattor på kortet kyler processorn | Processorns kylare sitter i sockeln. De andra kyler chipsetet och strömkretsarna |
| 24-pin är den enda strömkontakten | Processorn har en egen, uppe vid sockeln. Glöms den startar ingenting |
| Två x16-platser är lika snabba | Kontakten säger x16, kopplingen bakom kan vara x4. Manualen har svaret |
| Ett moderkort passar i vilket chassi som helst | Formfaktorn måste stämma. Skruvhålen sitter på bestämda ställen |
9. Ordlista
Ordträning
| Ord | Betyder |
|---|---|
| Sockel | Fästet på moderkortet som håller processorn |
| LGA | Land Grid Array. Sockeltyp där stiften sitter i sockeln |
| PGA | Pin Grid Array. Sockeltyp där stiften sitter på processorn |
| DIMM | Minnesplatsen där RAM-modulerna sitter |
| PCIe | PCI Express. Expansionsplatsen där grafikkort och andra kort sätts i |
| M.2 | Platsen där lagring monteras liggande direkt på moderkortet |
| Chipset | Kretsen som fördelar en del av kortets anslutningar |
| CMOS-batteri | Knappcellen som håller klocka och inställningar vid liv utan ström |
| Formfaktor | Kortets standardiserade storlek och hålmönster. ATX är vanligast |
| Frontpanel | Stiftfältet där chassits strömknapp och lysdioder kopplas in |