Dator- och nätverksteknik · område 4 · lektion 13 och 14
Bygget, steg för steg
Allt du namngett sedan augusti ligger nu framför dig som lösa delar. Den här sidan är ordningen de sätts ihop i, och skälet till varje steg — skälet är det som ska sitta, ordningen kan du slå upp.
ESD-armbandet fastklämt i chassit, inte i fickan och inte löst runt handleden. Strömkabeln urdragen. Läraren kontrollerar båda vid din bänk innan du börjar.
1. Innan du rör något
Statisk elektricitet förstör kretsar utan att det syns. En komponent som tar skada fungerar ofta halvt, eller fungerar i dag och inte nästa vecka.
Det är den värsta sortens fel — en komponent som är helt död går åtminstone att hitta. Därför är rutinen ett krav i det här området, inte en rekommendation.
Armbandet fungerar bara om det har någonstans att leda laddningen. Sitter det runt handleden men inte fastklämt i chassit gör det ingenting alls.
2. Monteringsordningen
1. Distanserna i chassit
2. Nätaggregatet i chassit
3. Processorn på det lösa kortet
4. Kylaren på det lösa kortet
5. Kortet ner i chassit och skruvas fast
6. Minnet
7. Lagringen| Steg | Varför just då |
|---|---|
| 1. Distanserna | De bestämmer var kortet hamnar, och går inte att sätta i efteråt |
| 2. Nätaggregatet | Stort och skrymmande. Går lättare in innan kortet är på plats |
| 3. Processorn | Sockeln kräver utrymme runt om. Enklast när kortet ligger löst på bordet |
| 4. Kylaren | Fästet sitter på kortets baksida. Efter fastskruvning når du det inte |
| 5. Kortet | Nu är det tunga och fingerkänsliga gjort |
| 6. Minnet | Kräver kraft rakt nedåt. Enklare när kortet sitter fast och inte böjs |
| 7. Lagringen | Tar minst plats och minst tid. Sitter ofta i vägen om den monteras tidigt |
Kylarens fästplatta sitter under moderkortet. Skruvar du fast kortet först måste allt ut igen.
3. Distanserna
Det här är den enskilt viktigaste detaljen i hela bygget.
- En distans per hål i moderkortet. Inte fler.
- Ingen distans där kortet saknar hål. En sådan trycker mot kretsarna på kortets undersida och kortsluter kortet mot chassit.
- Håll kortet över chassit och märk ut vilka hål som ska ha distanser — innan någon distans sitter i.
Ett kort som kortsluter mot chassit ger inget livstecken alls. Felet ser ut som ett dött moderkort, och det är svårt att felsöka i efterhand — men lätt att undvika nu.
4. Formfaktorn
ATX är den vanligaste formfaktorn. Den namngavs i område 2; här används den till en verklig kontroll.
Formfaktorn avgör två saker:
- Om kortet över huvud taget går att montera i chassit — hålmönstret måste stämma
- Hur många expansionsplatser och minnesplatser som får plats
Ett mindre kort passar i ett mindre chassi, men varje centimeter du sparar kostar platser. Kontrollen görs innan första skruven sätts i.
5. Kablarna
Två strömkontakter måste sitta för att kortet ska ge livstecken över huvud taget:
| Kontakt | Går till | Glöms den? |
|---|---|---|
| 24-pin | Moderkortet | Sällan — den är stor och uppenbar |
| 4- eller 8-pin | Processorn, ofta högst upp i vänstra hörnet | Ofta. Detta är byggets vanligaste fel |
| SATA-ström, platt | Lagringen | Ibland — disken syns då inte i firmware |
Glöms processorns kontakt ser maskinen ut att vara helt död. Fläktarna kan snurra ett ögonblick och sedan stanna.
6. Frontpanelen
Chassits knappar och lysdioder kopplas till en rad tunna stift på moderkortets nederkant:
PWR SW RESET SW PWR LED HDD LED
knapp knapp lysdiod lysdiod| Kabel | Vad den gör | Spelar riktningen roll? |
|---|---|---|
POWER SW | Strömknappen | Nej |
RESET SW | Återställningsknappen | Nej |
POWER LED | Lysdiod, visar att maskinen är på | Ja |
HDD LED | Lysdiod, blinkar vid diskaktivitet | Ja |
En knapp sluter bara en krets — det spelar ingen roll åt vilket håll den sitter. En lysdiod släpper bara igenom ström åt ett håll — vänds den lyser den inte, men den går inte sönder.
Startar maskinen men strömlampan är släckt har du nästan alltid en vänd lysdiodkontakt. Det ser allvarligt ut men är kosmetiskt.
Stiftraden ser likadan ut på alla kort, men ordningen skiljer sig mellan tillverkare. Texten på kretskortet är tryckt i millimeterstorlek. Ta ficklampan.
7. POST
POST — Power-On Self-Test — är det självtest moderkortets firmware kör när strömmen slås på, innan den lämnar över till en startenhet. Den kontrollerar att grundläggande delar svarar: processorn, minnet, och att kortet självt fått ren ström.
Ordningen på kortet, de första hundra millisekunderna:
- Ren ström anländer, i rätt ordning
- En klocka startar
- Processorns första instruktionshämtning — läst från BIOS-chippet
- Minnet initieras
Poängen: en dator kan inte bara "slås på". Strömmen måste komma fram ren och i ordning innan en enda instruktion kan köras. Det är därför en glömd processorkabel ger en maskin som ser helt död ut — sekvensen kommer aldrig igång.
Tre pip betyder inte samma sak på två olika kort. En pipkodstabell du hittar på nätet gäller ett annat kort än ditt. Facit står i ditt korts manual, och att slå upp det där är en del av uppgiften.
8. Startar den inte
Räkna med det. I ett bygge går nästan alltid något fel första gången, och labb 4 kräver att du dokumenterar ett verkligt fel — så det som händer nu är labbens material.
Ändra en sak i taget. Byt mot något du vet fungerar. Starta. Anteckna. Den som ändrar tre saker och får bild har en maskin som fungerar men ingenting att skriva om.
| Steg | Kontrollera | Varför i den ordningen |
|---|---|---|
| 1 | Strömkontakterna — 24-pin och processorns 4/8-pin | Utan dem händer ingenting alls. Billigast att utesluta |
| 2 | Minnet — ta ur och sätt i tills båda spärrarna knäpper | Vanligaste felet. Prova en sticka i taget om ni har två |
| 3 | Grafikkortet — sitter det i helt, och sitter skärmkabeln i det | Ett kort som sitter halvvägs ger ingen bild trots att maskinen kör |
| 4 | Pip- eller lysdiodsmönstret mot ditt korts manual | Nu, när det enkla är uteslutet, säger mönstret var felet sitter |
Då ska bildskärmen kopplas dit, inte till moderkortets utgång. Moderkortets bildutgång är oftast avstängd när ett grafikkort sitter i — bilden uteblir trots att maskinen startar helt korrekt.
9. Noderna att öva i
| Vägen dit | Heter | Vad du ska se |
|---|---|---|
| ComputerExplorer → motherboard → build-a-pc | BYGG EN DATOR | Vilka delar som passar ihop — och vilka som inte gör det |
| ComputerExplorer → motherboard → form-factors | FORMFAKTORER | ATX, mATX och ITX med antal platser för var och en |
| ComputerExplorer → motherboard → psu-cables | KOPPLA IN STRÖMMEN | Varje nätaggregatskabel mot rätt uttag, på nära håll |
| ComputerExplorer → motherboard → post-power-on | POST & PÅSLAG | De första hundra millisekunderna, steg för steg |
ComputerExplorer → motherboard → power-delivery visar hur kortet gör om nätaggregatets 12 V till den knappa volt processorn körs på — vid över hundra ampere. Det svarar på varför moderkortet är fullt av spolar och kondensatorer runt sockeln. Ingår inte i området.