Gränssnittsdesign · område 1
Guide – Photoshop för webb
Här står allt du behöver för uppgift 1, och guiden fungerar utan att du varit på lektionen. Slå upp i den när du fastnar i stället för att leta på nätet; mycket av det du hittar där handlar om tryck, inte om webb.
Vad du kan efter guiden
- Avgöra hur stor en bild ska vara för att fungera på webben
- Arbeta med lager så att allt du gör går att ångra i morgon
- Beskriva en färg med tre siffror i stället för en känsla
- Rätta ljus, kontrast och färgstick med justeringslager
- Välja rätt bildformat och motivera valet
- Redovisa varifrån dina bilder kommer och vad licensen tillåter
1. Pixel, upplösning och den enda regel du behöver
En digital bild är ett rutnät av pixlar. Inget annat.
| Begrepp | Vad det är | Spelar roll för webb? |
|---|---|---|
| Pixeldimension | Hur många pixlar bilden består av, t.ex. 2400 × 1600 | Ja. Det är det enda som räknas |
| Upplösning (ppi) | Hur tätt pixlarna packas vid tryck | Nej |
| Dokumentstorlek i cm | Hur stor bilden blir på papper | Nej |
Att 72 ppi skulle vara webbupplösning är en myt från nittiotalet. Skärmen bryr sig inte. Ändrar du bara ppi-siffran, utan att röra pixeldimensionen, händer ingenting alls med hur bilden ser ut på en webbsida.
En bild ska vara ungefär dubbelt så bred i pixlar som den yta den ska visas i, aldrig mycket mer.
Ska bilden visas i en spalt som är 600 px bred, exportera den i 1200 px. Dubbleringen finns där för skärmar med hög pixeltäthet — på dem ser en bild i exakt rätt storlek suddig ut.
Och åt andra hållet: pixlar som inte finns går inte att skapa. Förstorar du en bild på 400 × 300 till 1600 px gissar programmet fram de nya pixlarna, och resultatet blir mjukt och grynigt. Leta upp en större originalbild i stället.
Öppna en bild från din telefon. Läs av pixeldimensionen under Bild → Bildstorlek. Den är förmodligen över 3000 px bred — fem gånger mer än någon spalt på din sajt kommer att vara.
2. Arbetsytan
| Del | Var | Vad du gör där |
|---|---|---|
| Verktygsfältet | Vänsterkanten | Väljer verktyg |
| Alternativfältet | Överst | Ställer in det valda verktyget |
| Lagerpanelen | Höger | Programmets viktigaste panel |
| Historikpanelen | Höger | Går bakåt i vad du gjort |
| Dokumentfönstret | Mitten | Bilden |
Har paneler försvunnit: Fönster → Arbetsyta → Återställ Essentials. Det är det första du ska prova när något ser konstigt ut.
Ångra: Ctrl+Z en gång, Ctrl+Alt+Z upprepade gånger bakåt.
3. Lager
Ett lager är ett genomskinligt ark ovanpå bilden. Det som ligger överst syns.
| Lagertyp | Vad det gör |
|---|---|
| Bildlager | Själva bilden. Bakgrundslagret är låst tills du klickar på hänglåset |
| Justeringslager | Ändrar utseendet på allt under sig, utan att röra pixlarna |
| Textlager | Text som går att redigera hur länge som helst |
| Grupp | En mapp som håller ihop flera lager |
Praktiska vanor:
- Döp lagren. Dubbelklicka på namnet.
bakgrund-himmelsäger något,Lager 12 kopiagör det inte. - Ögat till vänster slår av och på synligheten. Använd det för att jämföra före och efter.
- Ordningen spelar roll. Ett justeringslager påverkar bara det som ligger under det.
Öppna en bild, lägg till ett tomt lager, måla en färgklick på det. Dra sedan lagret under bildlagret. Klicken försvinner — för att bilden ligger över den.
4. Icke-förstörande arbete
Det här är kursens viktigaste arbetsvana, och ett krav i uppgift 1.
| Förstörande | Icke-förstörande |
|---|---|
| Bild → Justeringar → Nivåer | Nytt justeringslager → Nivåer |
| Ändrar pixlarna direkt | Lägger en instruktion ovanpå |
| Går att ångra tills du stänger filen | Går att ändra om ett halvår |
| Suddgummi på bildlagret | Lagermask som döljer i stället för att radera |
| Beskär och kasta bort | Beskär med Radera beskurna pixlar urbockat |
Menyn Bild → Justeringar finns kvar i Photoshop, men den ska du inte använda i den här kursen. Allt som går att göra där går att göra som justeringslager i stället.
Arbetsfilen sparas som .psd med alla lager kvar. Exporten är en
kopia, aldrig originalet.
Du lämnar in båda: arbetsfilerna i bildpaket/arbetsfiler/ och exporten i
bildpaket/export/.
5. Färglära: HSL
En färg går att beskriva med tre siffror.
| Reglage | Styr | Intervall |
|---|---|---|
| H — hue, nyans | Vilken färg det är | 0–360° runt färgcirkeln |
| S — saturation, mättnad | Hur färgstark den är | 0 % grå → 100 % ren |
| L — lightness, ljushet | Hur ljus den är | 0 % svart → 100 % vit |
Varför HSL och inte RGB? För att HSL går att resonera om. Vill du ha samma färg fast mörkare sänker du L. I RGB måste du gissa på tre tal samtidigt och hoppas att nyansen inte glider.
hsl(210, 80%, 25%) mörk blå
hsl(210, 80%, 45%) mellanblå ← samma nyans, samma mättnad
hsl(210, 80%, 65%) ljus blå
hsl(210, 80%, 92%) nästan vit blå
Det är en färgskala. Nyansen och mättnaden står stilla, bara ljusheten ändras. Precis så bygger du färgskalan i uppgift 3, och samma skrivsätt fungerar rakt av i CSS när du kommer dit i Webbutveckling i november.
RGB och varför skärmen blandar ljus
Skärmen har tre lampor per pixel: röd, grön, blå. Alla tre på fullt ger vitt, alla av ger svart. Det är tvärtom mot färg på papper, där mer färg ger mörkare.
Det du behöver ta med dig: det som ser rätt ut på din skärm ser inte likadant ut på någon annans. Därför mäter vi kontrast med siffror senare i kursen i stället för att tycka till.
Färgläget ska vara RGB. Kontrollera under Bild → Läge. Ligger filen i CMYK ser färgerna matta ut och exporten blir fel.
Öppna färgväljaren, ta en färg du gillar och skriv ner dess HSL-värden. Gör sedan fyra versioner där du bara ändrar L: 25, 45, 65 och 92 procent. Du har just byggt din första färgskala.
6. Justeringslager och Nivåer
De flesta bilder blir bättre av en enda justering: Nivåer.
Histogrammet
Nivåer visar ett histogram — en kurva över hur många pixlar som finns vid varje ljushet. Vänsterkanten är svart, högerkanten är vit.
- Kurvan slutar långt från kanterna → bilden är platt och grådaskig
- Kurvan är hoptryckt mot vänster → bilden är mörk
- Kurvan är hoptryckt mot höger → bilden är ljus
De tre reglagen
| Reglage | Läge | Gör |
|---|---|---|
| Svartpunkt | Vänster | Dra in till där kurvan börjar. Bilden får riktigt svart |
| Mittpunkt | Mitten | Flytta vänster för ljusare, höger för mörkare halvtoner |
| Vitpunkt | Höger | Dra in till där kurvan slutar. Bilden får riktigt vitt |
Så här gör du:
- Lagerpanelen → Nytt justeringslager → Nivåer.
- Dra in svart- och vitpunkten till kurvans ändar.
- Justera mittpunkten tills ljusheten känns rätt.
- Klicka ögat av och på för att jämföra.
Tio sekunder, och det räcker för de flesta bilder.
Vitbalans
I Nivåer finns tre pipetter. Mittenpipetten sätter gråpunkten: klicka på något i bilden som ska vara neutralgrått — en betongvägg, en asfaltsyta, en vit vägg i skugga — så försvinner färgsticket. Hittar du inget grått, lägg ett justeringslager Färgbalans och dra försiktigt.
Kurvor
Kurvor är samma sak som Nivåer fast med fler handtag: du kan flytta mörka och ljusa partier oberoende av varandra. Behöver du det märker du det. Innan dess räcker Nivåer.
Frestelsen att dra upp mättnaden är stor. Lägg ett justeringslager Nyans/Mättnad, dra mättnaden till +40 och titta på hudtoner eller himmel. Det ser ut som en skärm i en elektronikaffär, inte som ett foto. Håll dig under +15 om du överhuvudtaget rör reglaget.
Nivåer räcker för de flesta bilder, och det är därför den står här. Men menyn Nytt justeringslager innehåller nitton verktyg, och några av dem löser problem Nivåer inte rår på – mörka ner en bildkant så vit text går att läsa, färga en bild i varumärkets färger, göra en riktig svartvit. Alla nitton står i Justerings- och fyllningslager, med när du tar vilket.
7. Beskärning och uppräting
Beskärning är inte att ta bort det som är i vägen. Det är att bestämma vad bilden handlar om.
- Välj beskärningsverktyget, C.
- Bocka ur Radera beskurna pixlar i alternativfältet. Då går beskärningen att ändra senare.
- Välj bildförhållande medvetet i alternativfältet: 16:9, 4:3, 1:1. Frihandsbeskär inte allt — ett gemensamt förhållande får bilderna att se ut att höra ihop.
- För att räta upp: klicka Räta upp och dra en linje längs något som ska vara vågrätt.
Tredjedelsregeln i korthet: tänk dig rutnätet 3 × 3 över bilden och lägg det viktiga längs linjerna eller i korsningarna, inte mitt i. Det är en tumregel, inte en lag. Layout och komposition går vi igenom ordentligt i Figma-blocket i oktober.
Beskär minst en bild i två utsnitt — ett brett för toppen av en sida och ett kvadratiskt för ett kort. Det är ett bör-krav i uppgiften och du kommer att behöva båda i Webbutveckling.
8. Bildformaten
| Format | Passar till | Passar inte till | Genomskinlighet |
|---|---|---|---|
| JPG | Foton | Text, skarpa kanter, logotyper | Nej |
| PNG | Skärmbilder, grafik med skarpa kanter | Foton — filen blir onödigt stor | Ja |
| WebP | Nästan allt. Mindre fil än JPG vid samma kvalitet | Inget i praktiken i dag | Ja |
| SVG | Ikoner, logotyper, enkla illustrationer | Foton — går inte alls | Ja |
Så väljer du:
- Är det ett foto? WebP i första hand, JPG som reserv.
- Är det ritat, med skarpa kanter och få färger? SVG om du har vektorfilen, annars PNG.
- Behöver bakgrunden vara genomskinlig? WebP, PNG eller SVG. Aldrig JPG.
Om komprimering. JPG och WebP kastar bort information för att göra filen mindre. Det kallas destruktiv komprimering. Kvalitet 100 är slöseri — skillnaden mot 80 syns nästan aldrig, medan filen ofta blir dubbelt så stor. Prova 80, titta noga på detaljer och mjuka övergångar som himmel, och gå ner till 70 om det håller.
Spara aldrig om en JPG flera gånger. Varje omsparning kastar bort mer. Arbeta i
.psd och exportera på nytt när du behöver ändra.
9. Export för webb
Använd Arkiv → Exportera → Exportera som. Där ser du filstorleken innan du sparar.
Checklista före varje export
Kryssen sparas i din webbläsare.
Filnamn
Kursens standard är tema-motiv-bredd.format:
hamn-kran-1200.webp
hamn-kran-600.webp
hamn-bat-morgon-1200.jpg
Namnet ska gå att förstå om ett halvår, och det ska sortera sig självt i en lista.
Exportloggen
I uppgiften ska du redovisa dina val. En tabell i bildpaket/exportlogg.md:
| Fil | Format | Bredd | Storlek | Varför |
|---|---|---|---|---|
hamn-kran-1200.webp | WebP | 1200 px | 84 kB | Foto, mjuka övergångar, WebP minst |
hamn-logga.png | PNG | 400 px | 12 kB | Skarpa kanter och genomskinlig bakgrund |
Kolumnen längst till höger är den som skiljer C från E. Det räcker inte att välja rätt — du ska kunna säga varför.
10. Bildrättigheter
Upphovsrätten uppstår automatiskt när bilden skapas, den behöver inte registreras och den gäller i sjuttio år efter fotografens död. Att en bild ligger fritt på nätet betyder ingenting.
| Väg | Vad som gäller |
|---|---|
| Du har tagit bilden själv | Fritt fram. Men fråga personer som syns tydligt |
| Creative Commons | Fritt att använda på de villkor licensen anger |
| Bildbank med tydlig licens | Läs villkoren. De skiljer sig åt mellan sajter |
| Du har frågat och fått ja | Spara svaret |
Creative Commons
| Märkning | Betyder |
|---|---|
| BY | Du måste ange upphovspersonen |
| SA | Din version måste ha samma licens |
| NC | Icke-kommersiellt bruk. Skolarbete räknas normalt hit |
| ND | Du får inte ändra bilden — alltså inte beskära eller färgjustera den |
| CC0 | Helt fri, ingen attribution krävs. Ange källan ändå |
Hela poängen är att du ska bearbeta bilderna, och då går ND-licensierat material bort.
Attribution
Så här ser en korrekt källhänvisning ut:
Titel – av Fotografens Namn, CC BY-SA 4.0, hämtad från exempel.se/bild/123, 2026-08-25
Fyra delar: vad, vem, vilken licens, var och när.
AI-genererade bilder
Rättsläget är oklart och skiljer sig mellan länder. I den här kursen gäller: du får använda AI-genererat material, men det ska anges i källförteckningen med vilket verktyg och vilken prompt. Behandla det som vilken annan källa som helst.
Ta tre bilder du redan använt någon gång och försök spåra upphovsperson och licens. Det är svårare än du tror — och det är därför du ska anteckna medan du hämtar, inte efteråt.
11. Ta det längre
- Lagermasker. I stället för att sudda bort något målar du på en mask: svart döljer, vitt visar. Ångra genom att måla vitt igen. Klicka på maskikonen längst ner i lagerpanelen.
- Smarta objekt. Högerklicka på ett lager → Konvertera till smart objekt. Nu kan du skala ner och upp igen utan kvalitetsförlust, och filter går att ändra i efterhand.
- Justeringslager på bara ett lager. Håll Alt och klicka mellan justeringslagret och lagret under. Justeringen urklippas och påverkar bara det lagret.
- Testa tre kvalitetsnivåer. Exportera samma bild i kvalitet 60, 75 och 90. Titta på dem i 100 % och jämför filstorlekarna. Välj den lägsta som fortfarande håller. Det är ett A-krav i uppgiften.
- Skriv alt-texten redan nu. En mening som beskriver vad bilden visar, för någon som inte ser den. Två fiskebåtar vid kaj i morgondimma, inte bild och inte foto av båtar. Du behöver den i Webbutveckling om tre veckor.
12. Felsökning
11 rader
| Symptom | Trolig orsak | Åtgärd |
|---|---|---|
| Bilden blir grynig när jag förstorar | Originalet är för litet | Hitta en större bild. Uppförstoring går inte att rädda |
| Färgerna ser matta och konstiga ut | Filen ligger i CMYK | Bild → Läge → RGB-färg |
| Filen blev flera megabyte | För stor pixelbredd, eller kvalitet 100 | Skala ner, exportera i kvalitet 80 |
| Genomskinligheten blev vit | Du exporterade som JPG | Använd WebP eller PNG |
| Jag kan inte måla på bakgrundslagret | Bakgrundslagret är låst | Klicka på hänglåset i lagerpanelen |
| Justeringen påverkar fel lager | Justeringslagret ligger på fel plats | Dra det ovanför det lager det ska påverka |
| Jag kan inte ångra en justering från i går | Du använde Bild → Justeringar | Gör om med justeringslager. Därför finns kravet |
| Verktyget gör ingenting | Du står på fel lager, eller har ett aktivt urval | Kontrollera lagerpanelen. Ctrl+D tar bort urvalet |
| Panelerna har försvunnit | Arbetsytan är omflyttad | Fönster → Arbetsyta → Återställ Essentials |
| Beskärningen går inte att ändra | Radera beskurna pixlar var ibockat | Gör om från originalfilen. Bocka ur rutan denna gång |
| Bilden ser skarp ut i Photoshop men suddig på webben | Exporterad i exakt visningsstorlek | Exportera i dubbla bredden |
13. Snabbreferens
Kortkommandon
| Kommando | Gör |
|---|---|
| Ctrl+Z | Ångra |
| Ctrl+Alt+Z | Ångra flera steg bakåt |
| Ctrl+0 | Anpassa till fönstret |
| Ctrl+1 | Visa i 100 % |
| Ctrl+D | Ta bort urval |
| Ctrl+S | Spara .psd |
| Ctrl+Alt+Shift+W | Exportera som |
| C | Beskärningsverktyget |
| V | Flyttverktyget |
| Alt+klick på ögat | Visa bara det lagret |
Arbetsordning för en bild
1. Öppna originalet
2. Beskär och räta upp (Radera beskurna pixlar urbockat)
3. Lägg justeringslager Nivåer: svart, vit, mitt
4. Vitbalansera vid behov gråpipetten
5. Spara som .psd bildpaket/arbetsfiler/
6. Exportera bildpaket/export/, rätt format och bredd
7. Anteckna i exportloggen format, bredd, storlek, varför
8. Anteckna i källförteckningen källa och licens
Kraven i uppgift 1, i korthet
| Krav | Värde |
|---|---|
| Antal bilder | Minst 6, gemensamt tema |
| Format per bild | Minst 2 |
| Maxbredd vid export | 1600 px |
| Färgläge | RGB |
| Arbetsfiler | .psd med lager kvar |
| Justeringar | Endast justeringslager |
| Filnamn | Gemener, bindestreck, inga å ä ö |
| Ska redovisas | Exportlogg och källförteckning |
| Deadline | Torsdag 3 september kl 23:59 |