Webbutveckling · område 4

Guide – Publicering, lagar och etik

Här står det du behöver för uppgiften, och guiden fungerar utan att du varit på lektionen. Slå upp i den när du fastnar.

1. Publiceringssystem och handkodat

Ett publiceringssystem är ett verktyg som bygger webbsidorna åt dig. Du skriver innehåll i ett gränssnitt och verktyget genererar markeringen, formgivningen och publiceringen. Google Sites, WordPress, Wix och Squarespace är alla sådana.

Det här är inte fusk och inte en genväg. Det är ett annat verktyg för ett annat jobb. Poängen med området är att du ska kunna välja — och ett val kräver att du vet vad båda sidorna kostar.

Vad du vinner

Vad du slipper	Vad det kostade i Projekt 2
Layout och responsivitet	Flexbox, grid, brytpunkter
Drift och publicering	Repo, Pages, sökvägar som pekar fel
Att sidorna ser lika ut	Samma stilmall på varje sida, varje gång
Bildhantering	Format, storlekar, mappar
Samarbete	Flera som skriver i samma sajt samtidigt

Vad du förlorar

Kontrollen över markeringen. Du kan inte välja article eller sätta en klass. Det verktyget genererar är det som publiceras — öppna DevTools på en Sites-sida och leta efter din h1.
Validering. Det går inte att laga ett fel du inte kommer åt.
Portabiliteten. Sajten går inte att flytta. Ett handkodat projekt är filer du äger; det här är ett konto du hyr.
Allt verktyget inte tänkt på. Finns det inte i menyn finns det inte.

Jämförelsen är ett ska-krav

Och den ska bygga på ditt eget arbete, inte på den här tabellen. Anteckna varje gång du försöker göra något i Google Sites och inte kan. Tre sådana anteckningar är C-nivån på den raden.

2. Google Sites steg för steg

Skapa sajten. Gå till sites.google.com och välj en tom sajt. Döp den.
Skapa sidorna. Fliken Sidor i högerspalten, plusknappen. Gör alla sex direkt: start, upphovsrätt och licenser, personuppgifter, etik och spårning, tillgänglighet som etisk fråga, och en som heter Gränssnittsdesign.
Ordna navigationen. Den byggs av sidlistan automatiskt. Ordningen ändrar du genom att dra i listan.
Lägg in text och bild. Textruta och bild från högerspalten.
Sätt alt-text på varje bild. Högerklicka på bilden och välj Lägg till alt-text. Det är ett ska-krav.
Publicera. Knappen uppe till höger. Välj webbadress.
Öppna delningen. I publiceringsdialogen: Hantera → vem som kan visa → Alla med länken.

Steg 7 är det som fäller flest

Google Sites delar inte automatiskt. En sajt som ser färdig ut när du är inloggad kan vara osynlig för alla andra. Kontrollen: kopiera den publicerade adressen, öppna ett inkognitofönster, klistra in. Ser du sajten där ser läraren den också. Gör det varje gång du publicerat om.

3. Upphovsrätt: vad du får lägga upp

Upphovsrätt uppstår av sig själv. Ingen registrering, ingen symbol, inget krav på att det står någonstans. Den som skapat något har rätten direkt — det gäller text, bild, film, musik och kod.

Därför behöver du lov för att använda något: ett avtal, en licens som redan ger lovet, eller ett undantag i lagen.

Att ange källan är inte att ha lov

Källhänvisning handlar om hederlighet. Upphovsrätt handlar om rättigheter. De löser två olika problem, och den ena ersätter inte den andra. En bild du hittat och angett källan till är fortfarande använd utan tillstånd.

Tre saker du får göra

Citera. Ur ett offentliggjort verk, i den omfattning som ändamålet motiverar, med citattecken och källa. Några meningar som stöd för något du själv skriver — inte ett helt stycke, och inte bilder.
Länka. Att länka till en sida är inte att återge den. Det är fritt, och det är därför uppgiftens källistor bygger på länkar.
Använda material med licens. Om licensen säger att du får. Läs villkoret, inte rubriken — gratis betyder ofta gratis för privat bruk.

På din sajt betyder det här: skriv själv, citera sparsamt, länka till resten. Bilder använder du bara om licensen säger att du får, och licensen skriver du ut.

Licenserna för typsnitt, ikoner och bildbanker — allt som ingår i en design — hör till Gränssnittsdesign. Där tas Creative Commons, attribution och AI-genererat material utförligt.

4. Personuppgifter: vad lagen kräver

Fyra ord som hör ihop som en kedja:

Ord	Vad det betyder
Personuppgift	Allt som går att knyta till en levande person: namn, bild, IP-adress, ett användar-id
Ändamål	Vad du ska ha uppgiften till. Bestäms innan du samlar in den
Laglig grund	Varför du får samla in den. Samtycke är en av sex — inte den enda
Dataminimering	Du får bara samla in det ändamålet kräver. Inte det som vore bra att ha

En IP-adress är en personuppgift. Det betyder att din sajt behandlar personuppgifter i samma ögonblick som någon besöker den, oavsett om du bett om något.

Samtycke — tre krav

Frivilligt. Ett godkänn för att komma vidare är inte frivilligt.
Specifikt. Ett ja till en sak är inte ett ja till allt.
Aktivt. En förkryssad ruta är inte ett samtycke.

På din egen sajt: säg vem som står bakom den, och lägg inte in uppgifter om andra personer. Båda är krav i uppgiften.

Hur ett formulär eller en cookie-dialog ska se ut hör till Gränssnittsdesign. Här handlar det om vad kravet är, där om hur det möter användaren.

5. Primärkälla och andrahandskälla

En primärkälla är ledet före omskrivningen. En andrahandskälla är någon som återger den. Andrahandskällor är inte fel — men varje omskrivning tappar något, och det som tappas är oftast nyanserna: ett råd har blivit en regel, ett krav har blivit ett förbud.

Vad som räknas som primärkälla här

Typ	Exempel
Myndigheten som äger frågan	IMY för personuppgifter, Konsumentverket för marknadsföring, PTS för elektronisk kommunikation
Lagtexten själv	`riksdagen.se`, eller EU-förordningen
Den som gjort något	Företagets egen villkorssida, om det är den du skriver om

Wikipedia är inte en primärkälla, men ofta en bra väg till en. Källorna står längst ned på sidan.

Skriv källan när du använder den

Titel, utgivare, länk och datum du läste den — in i sidans källista i samma sekund. Att leta rätt på var en uppgift kom ifrån tre dagar senare tar tio gånger så lång tid, och datumet går inte att rekonstruera alls.

6. Kan och bör

Avsnitt 3 till 5 handlade om vad man får. Resten av guiden handlar om vad man bör, och skillnaden är hela poängen: det mesta som är dåligt på webben är fullt lagligt.

Läge	Hur vanligt
Olagligt	Sällsynt. Det är inte där problemet ligger
Lagligt men dåligt	Det mesta av det som irriterar dig på nätet
Lagligt och bra	Det du ska kunna argumentera för

Ingen sitter på ett möte och säger nu bygger vi något oetiskt. Någon säger vi behöver fler prenumeranter, och någon annan löser det på det billigaste sättet. Du kommer att vara den andra personen — och det är därför det här står i en kurs om webbutveckling och inte i en kurs om filosofi.

7. Spårning och datainsamling

Tre nivåer, från rimlig till obehaglig:

Besöksstatistik. Hur många, vilka sidor, hur länge. Nästan alla gör det och det är svårt att ha något emot.
Profilering över sajter. Samma aktör ser dig på flera olika webbplatser och bygger en bild av dig. Det är det som gör att annonser följer efter.
Session replay. Varje musrörelse, varje scroll, varje tecken du skriver i ett fält — inspelat och uppspelbart. Det finns som en produkt man kan köpa och slå på i morgon.

Ingen bad om det tredje. Det blev påslaget för att det gick, och för att någon ville ha bättre siffror.

Så ser du det själv

Öppna DevTools på en sajt du använder ofta.
Gå till fliken Nätverk och ladda om sidan.
Titta på vilka andra domäner som får anrop.

Leta sedan upp sajtens egen cookie- eller integritetsinformation och läs listan över vem uppgifterna delas med. Antalet brukar överraska.

Du är också en avsändare nu

Ta reda på vad Google Sites samlar in när någon besöker din sajt. Det är ett bör-krav i uppgiften, och det är den enda frågan i området som handlar om dig själv.

8. Tillgänglighet som etisk fråga

Tekniken och kriterierna kommer i januari. Här handlar det om varför det är ett val och inte ett förbiseende.

Vem stängs ute. Inte en liten grupp, och inte bara permanenta funktionsnedsättningar. Den som har armen i gips, den som sitter i solen, den som har långsam uppkoppling.
Det är en prioritering. En bild utan alt-text är någon som hade tio sekunder och lade dem någon annanstans. Prioriteringar är etiska.
Det kostar mest att laga sist. Åtgärdslistan från Gränssnittsdesign kommer tillbaka i januari, och då märks det.

Frågan som brukar sätta saken på sin spets: om en kund säger att deras besökare inte har några funktionsnedsättningar — vad svarar du?

9. Felsökning

Symptom	Trolig orsak	Vad du gör
Läraren säger att sajten inte går att öppna	Delningen står kvar på organisationen	Publicera → Hantera → Alla med länken. Se avsnitt 2
Adressen ger sidan finns inte	Sajten är skapad men aldrig publicerad	Publicera-knappen uppe till höger. Se avsnitt 2
Du ser sajten men ingen annan gör det	Du är inloggad	Pröva alltid i inkognitofönster — det är du utan konto
En sida syns inte i menyn	Den är dold i sidlistan	Fliken Sidor, treprickarsmenyn på sidan, gör den synlig
Texten känns inte som din	Du skrev med källan öppen	Läs, stäng fliken, skriv av minnet, öppna och kontrollera
Du hittar bara nyhetsartiklar	Du söker på ämnet, inte på avsändaren	Sök på myndighetens namn plus ämnet. Se avsnitt 5
Källan saknar datum	Du skrev in den i efterhand	Datumet är när du läste den. Sätt dagens och skriv in nästa direkt
Exemplet känns tunt	Det är en kategori, inte ett fall	Vissa sajter → namnge tjänsten och säg vad den gör
Bilden går inte att använda	Den kommer från ett sökresultat	Byt till en källa där licensen står, och skriv ut den. Se avsnitt 3
Du vet inte om något är olagligt eller bara dåligt	Du har inte letat efter regeln	Hittar du ingen regel är det ett dåligt val — och det är ett giltigt svar. Se avsnitt 6
Gränssnittsdesigns sida är tom	Den fylls från 14 december	Låt den stå. Den ska finnas i navigationen från första passet
Du kommer inte åt att ändra markeringen	Publiceringssystemet genererar den	Det går inte, och det är en poäng. Anteckna det till jämförelsen. Se avsnitt 1