Dator- och nätverksteknik · område 1 · lektion 1
Så funkar kursen, och delarnas namn
Det här är kursens första pass, skrivet så att du kan läsa i kapp om du inte var med. Två saker hände: du fick veta hur året är upplagt och vad du bedöms på, och du fick se in i en öppnad dator och höra vad delarna heter.
Skapa ett konto på Computer Explorer innan nästa pass. Allt interaktivt material i kursen ligger där, och den som inte har ett konto står stilla varje gång vi använder plattformen. Hur du gör står i avsnitt 3.
1. Året i tre steg
Kursen heter Dator- och nätverksteknik, har kurskoden DAODAC0, är på 100 poäng och löper över hela läsåret — inte en termin. Två pass i veckan, båda 70 minuter: måndag 13:00–14:10 och tisdag 14:45–15:55.
Innehållet går i tre steg, plus ett slutuppdrag som samlar ihop dem:
| Steg | Områden | När | Vad |
|---|---|---|---|
| Dator och hårdvara | 1–4 | aug–okt | Vad datorn består av, hur delarna hänger ihop, och till sist en maskin du monterar själv från lösa delar |
| Operativsystem | 5–7 | okt–dec | Windows installerat både på riktig maskin och i en virtuell, konton, behörigheter, drivrutiner och drift |
| Nätverk | 8–11 | jan–maj | Hela vårterminen. Kablar, switchar, routrar, adressering, VLAN och felsökning |
| Slutuppdrag | 12 | maj–jun | Ett nät du designar själv, bygger och dokumenterar |
Blocken slutar där terminerna slutar. Du kommer alltså inte tillbaka i januari mitt i ett hårdvaruavsnitt — nätverket börjar från början, på vårterminens första pass.
De två passen ligger drygt ett dygn isär, och det används. Ett moment introduceras på måndagen och övas på tisdagen. Står din dator isärskruvad när måndagspasset tar slut får den stå kvar — du fortsätter på den nästa dag.
2. Vad du bedöms på
Tre saker, och de är kända från första passet:
- Nio labbrapporter. Den första kommer redan i område 2. Alla har samma fem delar: planering, utförande, resultat, felsökning och källor.
- Tre skriftliga prov. Ett på hårdvaran, ett på operativsystemen, ett på nätverket. Det första ligger i november.
- Ett slutuppdrag på våren. Det väger tyngst, eftersom det är det enda momentet som prövar hela året på en gång.
Att felsökning finns med redan i den allra första labbrapporten är avsiktligt. Felsökning är en del av yrket från början, inte ett moment som läggs på i slutet.
Kursens startsida har mer om hur E, C och A skiljer sig åt. Kortversionen: på E-nivå stämmer du av med läraren medan du arbetar, på C- och A-nivå planerar du färdigt först, får planen godkänd och genomför den sedan självständigt. Skillnaden är inte hur mycket hjälp du får, utan vem som äger planeringen.
3. Computer Explorer
Computer Explorer är kursens interaktiva plattform. Där ligger moduler du klickar dig igenom: hur en processor räknar, hur minne adresseras, hur en hårddisk söker. De används genom hela hårdvarublocket och i operativsystemsdelen.
- Skapa ett konto. Gör det på skolans nät, så att du vet att plattformen går att nå därifrån.
- Öppna en modul och titta på hur den är uppbyggd. Förklaringen står överst, det interaktiva ligger under. Du kan gå fram och tillbaka hur många gånger du vill.
- Prova två moduler. Vilka du vill. Det är utforskande — ingenting lämnas in och ingenting rättas.
Computer Explorer täcker el, logik, binära tal, processor, minne, lagring och operativsystem. Det finns ingen nätverksmodul. Från område 8 och framåt arbetar vi i stället i Packet Tracer och med riktig utrustning. Leta alltså inte efter nätverksnoder där — de finns inte.
4. De sju delarna och var de sitter
På passet stod ett öppnat chassi på katedern och delarna pekades ut en i taget. Det du skulle få med dig var namnen och var de sitter — inte vad de gör. Funktionen kom i lektion 3, och den står på sidan Delarna och vad de gör.
| Del | Var den sitter | Känns igen på |
|---|---|---|
| Moderkort | Fastskruvat mot chassits ena sida | Den stora gröna eller blå brädan. Allt annat sitter i den |
| Processor | Under kylaren, mitt på moderkortet | Syns inte förrän kylaren lyfts av |
| Kylare | Ovanpå processorn | Klumpen med en fläkt på, mitt på kortet |
| RAM-minne | I sina spår, strax intill processorn | Två eller fyra långsmala kort i rad, med klämmor i ändarna |
| Lagring | I en bur i chassit, eller direkt på moderkortet | En platt låda i metall, eller ett litet kort liggande på moderkortet |
| Nätaggregat | I ett hörn av chassit, oftast nere eller uppe bak | Lådan som alla strömkablar kommer ut ur |
| Grafikkort | Vinkelrätt ut från moderkortets nedre del | Det breda kortet med egna fläktar och egna bildutgångar bak |
RAM står för random access memory och kallas på svenska arbetsminne. Förkortningen används genomgående i kursen och i alla manualer du kommer att läsa.
Hittar du inget brett kort som sticker ut från moderkortet är maskinen inte trasig. De flesta processorer har grafik inbyggd, och då behövs inget eget kort. Varför det spelar roll står under Vad händer om den saknas.
5. Är du i kapp?
Kryssa av när du kan. Ingenting av det här lämnas in — listan finns för att du ska se själv om något fattas.
Efter lektion 1 — minimum
Bra att ha med sig vidare
Kryssen sparas i din webbläsare.
6. Ordlista
Ordträning
| Ord | Betyder |
|---|---|
| RAM | Random access memory, arbetsminne. Det minne datorn håller det den håller på med i just nu |
| Moderkort | Kortet som alla andra delar ansluts till |
| Chassi | Lådan som delarna sitter i |
| Nätaggregat | Delen som omvandlar strömmen ur vägguttaget till de spänningar datorn arbetar med |
| Labbrapport | Kursens vanligaste inlämning. Fem delar: planering, utförande, resultat, felsökning och källor |
| Computer Explorer | Kursens interaktiva plattform. Täcker hårdvara och operativsystem, men inte nätverk |