Dator- och nätverksteknik · område 4 · kursens hittills största labb
Labb 4A: Bygg en dator och få den att starta
Du monterar en fungerande dator från lösa delar, får den att starta, ställer in den i firmware och dokumenterar hela vägen. Rapporten byggs under fem pass — inte kvällen innan.
- 21 okt Labb 4A lämnas in kl 23:59 Sista lektionstiden är måndag 19/10. Tisdagen den 20:e tillhör redan område 5.
- 1 nov Labb 4B lämnas in kl 23:59 Fyra datorer i BuildCores. Uppgiften står på sidan för labb 4B.
I labb 2 och 3 fylldes felsökningsavsnittet ofta i med vad ni kontrollerade, eftersom ingenting gick sönder. I ett bygge går nästan alltid något fel första gången. Den här gången ska avsnittet beskriva ett fel som faktiskt inträffade — och det är labbens mest värdefulla material.
1. Uppgiften
Den här sidan är labb 4A: bygget på bänken, firmware, POST och felet. Varför delarna ser ut som de gör – och vad som hade kunnat sitta där i stället – är labb 4B, som lämnas in söndag 1/11. Därför beskrivs monteringen inte steg för steg i den här rapporten.
Tre saker ska finnas i rapporten, utöver planeringen:
- Bootordningen och systemets klocka, inställda i firmware och avlästa
- POST-sekvensen såsom den faktiskt visar sig på er maskin
- Minst ett fel som uppstod under bygget — vad, hur det syntes, hur det åtgärdades
Maskinen ska fortfarande vara monterad och starta — utan den finns ingen firmware, ingen POST och inget fel att skriva om.
Rapporten slutar där maskinen har hittat sin startenhet och skulle ha laddat ett operativsystem om ett fanns installerat. Maskinen lämnas redo för det — och redan nästa lektion, i område 5, får den ett.
ESD-armbandet fastklämt i chassit och strömkabeln urdragen innan skruvmejseln rörs. Läraren kontrollerar båda vid varje bänk, varje pass.
Ni bygger en maskin tillsammans och delar bygge, fel och lösningar. Rapporten skriver var och en själv — dokumentationen bedöms individuellt. Labbpartnerns namn står överst.
Maskinen står kvar mellan passen. Ingen skruvar isär, ingen städar undan.
2. Så växer rapporten
| Pass | Vad som byggs | Vad som förs in |
|---|---|---|
| 13 · mån 5/10 | Distanser, nätaggregat, kort, processor, kylare | Planeringen: delarna, och kontrollen att de passar ihop |
| 14 · tis 6/10 | Minne, lagring, kablar, frontpanel. Första starten | POST som den visade sig |
| 15 · mån 12/10 | Firmware-genomgång, ni läser av er version | Firmware-versionen |
| 16 · tis 13/10 | Bootordning och klocka ställs in | Resultatdelen, och felsökningsavsnittet. Labb 4B delas ut |
| 17 · mån 19/10 | Sista felsökningen | Det som återstår av 4A — och en plan för 4B |
3. De fyra delarna
| Del | Vad som ska stå där |
|---|---|
| 1. Planering | Vilka delar ni har och kontrollen att de går ihop: processor mot sockel, RAM mot kortets platser, kylarfäste mot sockel. Formfaktorn mot chassit. Och monteringsordningen ni tänker följa — skriven innan ni börjar |
| 2. Resultat | Bootordningen med interna disken överst, klockan inställd, och POST-sekvensen dokumenterad |
| 3. Felsökning | Minst ett verkligt fel, i tre led. Se nedan — det här är labbens tyngdpunkt |
| 4. Källor | Minst en, med språk angivet. Moderkortets manual är den självklara — ni har använt den till frontpanelen, till pipmönstret och till firmware-tangenten. Den är på engelska, och det är avsikten |
4. Felet — labbens tyngdpunkt
Felsökningsavsnittet ska beskriva ett verkligt fel i tre led. Skillnaden mellan ett tunt svar och ett som håller är att det senare går att följa av någon annan:
| Led | Tunt | Håller |
|---|---|---|
| Vad gick fel | "Datorn startade inte" | "Ingen bild vid första start, fläktarna snurrade" |
| Hur syntes det | "Det funkade inte" | "Tre korta pip vid start, ingen bild, strömlampan lyste" |
| Hur åtgärdades det | "Vi fixade det" | "Slog upp tre pip i manualen: minnesfel. Tryckte ner RAM-stickan tills båda spärrarna knäppte. Bild vid nästa start" |
Ändra en sak i taget. Byt mot något du vet fungerar. Starta. Anteckna.
Ändrade ni tre saker och maskinen startade — då vet ni inte vad felet var, och har ingenting att skriva. Det är inte pedanteri, det är vad som gör felsökningen till ett resultat.
Ovanligt, men det händer. Då framkallar ni ett: bryt strömmen, dra ur minnet, starta, och dokumentera vad maskinen gör. Sätt tillbaka det efteråt. Skriv i rapporten att felet framkallades avsiktligt — det är ärligt och det bedöms inte lägre.
5. Ska-krav — nivå E
6. Bör-krav — nivå C
7. Utmaning — nivå A
Kryssen sparas i din webbläsare.
Frontpanelens lysdioder har polaritet, knapparna har det inte. Samma stiftrad, två olika regler.
Pip- och lysdiodsmönster är tillverkarspecifika. Tre pip betyder inte samma sak på två olika kort.
Ett dedikerat grafikkort stänger av moderkortets bildutgång. Bilden uteblir trots att maskinen startar korrekt.
Fungerar det efter att du gjort tre saker vet du inte vilken som hjälpte. Det är skillnaden mellan felsökning och att peta.
Ett fullständigt A går inte att nå genom hårdvarublocket. A-kriteriet kräver att du redogör för sambandet mellan de olika delarna som ingår i nätverkets uppbyggnad — och nätverket börjar först i område 8. Kriteriet prövas första gången i labb 10.
Det du övar här är A-nivåns kvaliteter: nyansering, ett felsökningsresonemang som håller, och egna förbättringsförslag. Sitter de när kriteriet prövas är den delen redan avklarad.