Dator- och nätverksteknik · område 9 · labb 9
Labb 9: Protokoll i praktiken
Kursens åttonde labbrapport, och den första som går åt andra hållet. De sju tidigare rapporterna beskrev vad du själv gjorde: skruvade, installerade, kopplade, mätte. Den här förklarar något som redan fanns. Ett paket du fångat men inte skapat, byggt enligt protokoll du inte har hittat på — och din uppgift är att läsa det och säga vad varje del är till för. Mallens fem delar är desamma. Det som är nytt är resultatdelen: där står inte vad du gjorde, utan vad paketet gjorde.
- 17 mar Inlämning kl 23:59 — en onsdag Sista lektionstiden är tisdag 16/3. Kvällen efter är till för att skriva, inte för att fånga.
Efter lektion 49 kommer påsklov 22–25/3 och annandag påsk 29/3. Nästa pass är tisdag 30 mars. Det som fångas på lektion 49 är det som gäller.
Spara Packet Tracer-filen där du hittar den igen. Område 10 öppnar i samma nät.
1. Uppgiften
Fyra saker ska göras och dokumenteras:
- Simulera trafik i Packet Tracers simuleringsläge, på parets egen kopia av nätet från område 8
- Identifiera minst tre protokoll i det du fångat
- Följ ett paket genom lagren — ut hos sändaren, in hos mottagaren
- Förklara med egna ord vad varje lager tillförde
Genom allt detta: varje källa med språk angivet, som sedan labb 5.
2. Par, egen rapport
Ni arbetar två och två, i parets egen kopia av gruppens nät från område 8. Kopian görs på lektion 43 — se lagersidan — och från och med då är det den ni ändrar i.
Dokumentationen bedöms individuellt. Ni får följa samma paket — det är förklaringen av vad varje lager tillförde som ska vara din egen.
Labbpartnerns namn står överst.
3. Så växer rapporten fram
Labben görs under åtta pass. Varje labbpass ger ett bevis, och när lektion 49 kommer finns underlaget redan — om du sparat det.
| Pass | Vad som görs | Vad som förs in i rapporten |
|---|---|---|
| 42 · mån 22/2 | Protokoll och lager. Labben introduceras | — |
| 43 · tis 23/2 | Parets kopia. Första paketet öppnas | Planeringen: kopian. Utförandet: Out och In Layers för en ping |
| 44 · mån 1/3 | Ramen, ARP och IP | ARP-frågan och svaret |
| 45 · tis 2/3 | ICMP, och maskinen som inte svarar | ICMP-paret, typ 8 och 0. En mening om uteblivna svar |
| 46 · mån 8/3 | Servern läggs till. TCP och UDP | HTTP över TCP och DNS över UDP, med portarna |
| 47 · tis 9/3 | DHCP | De fyra DHCP-meddelandena |
| 48 · mån 15/3 | DNS, HTTP, HTTPS, kapslingen hela vägen | Kraven i detalj |
| 49 · tis 16/3 | Välj paket, resultatdelen, felsökning, källor | Rapporten klar |
| onsdag 17/3 | — | Inlämning senast 23:59 |
Ett PDU-fönster som stängts går att öppna igen — men bara om du vet vilket kuvert det var.
4. Vad varje del ska innehålla
1. Planering
Skrivs på lektion 43.
- Parets kopia: vad filen heter och var den ligger
- Maskinerna och deras adresser — samma som i adresstabellen från lektion 40
- Att du kontrollerat att adresserna i kopian stämmer mot tabellen
- Vad du tror blir svårast — att hitta rätt kuvert, att förstå lagren, eller att förklara dem
Planeringen ska vara godkänd av läraren innan lektion 44. På E-nivå stämmer du av under arbetets gång; på C och A planerar du färdigt först och genomför sedan självständigt.
2. Utförande
Skrivs på lektion 43 till 47, medan det händer. En rubrik per pass, med skärmbilderna under:
| Rubrik | Vad som ska stå där | Stödet |
|---|---|---|
| Lektion 43 | Det första öppnade paketet. Out Layers och In Layers, och vilka Layer-rader som var tomma | Lagren |
| Lektion 44 | ARP-frågan till FFFF.FFFF.FFFF, svaret, och arp -a före och efter | Ramen |
| Lektion 45 | Echo request och echo reply, med typen synlig | Ramen |
| Lektion 46 | Servern — adress, tjänster — och sekvensen för en HTTP-förfrågan och en DNS-fråga. Layer 4 med portnumret i båda | TCP och UDP |
| Lektion 47 | DHCP-tjänsten, och tabellen med de fyra meddelandena: från och till, IP och MAC. Maskinens nya adress | DHCP |
3. Resultat
Skrivs på lektion 49. Rapportens tyngdpunkt.
Det valda paketet. Vilket det är, mellan vilka maskiner, och varför du valde det. Två skärmbilder: Out Layers hos sändaren och In Layers hos mottagaren. Och tabellen:
| TCP/IP-lager | Layer i Packet Tracer | Vad som står där | Vad lagret tillförde |
|---|---|---|---|
| Applikation | 7, 6, 5 | ||
| Transport | 4 | ||
| Internet | 3 | ||
| Nätverksåtkomst | 2, 1 |
Den ska inte upprepa vad Packet Tracer skrev, utan säga vad det var till för. Är ett lager tomt — som Layer 4 för ICMP — ska du förklara varför.
Skillnaden mellan kolumn tre och kolumn fyra:
| Kolumn 3 — vad som står | Kolumn 4 — vad det tillförde |
|---|---|
Dst Port: 53 | Talar om att paketet ska till DNS-tjänsten på servern, och inte till något annat program |
Dest. IP: 192.168.1.2 | Pekar ut servern i nätet, och avgör att den finns i samma nät som avsändaren |
Ethernet II Header | Levererar paketet till nästa enhet på länken, med en kontrollsumma som upptäcker fel |
Vägen in: i vilken ordning kuverten togs bort hos mottagaren, och vad varje lager kontrollerade innan det lämnade resten uppåt. Förlagan står på tjänstesidan.
Protokollen: minst tre, identifierade i dina fångster som helhet — inte nödvändigtvis i det paket du följer. För vart och ett: namnet, en mening om vad det gör, och vilket lager det hör till.
En mening om ett uteblivet svar, från lektion 45: vad ett uteblivet pingsvar bevisar och inte bevisar, med ett eget exempel. Se ramsidan.
4. Felsökning
Samma tre led som sedan labb 4: vad gick fel, hur syntes det, hur åtgärdades det. Avsnittet lämnas aldrig tomt. Området ger gott om material:
| Vad som kan ha hänt | Var det hörde hemma |
|---|---|
| Pingen som inte gick i kopian — adresserna saknades, eller var fel | Lektion 43 |
| Fel kuvert öppnat — ARP i stället för ICMP | Lektion 43 och 44 |
| Brandväggsmaskinen — den fanns, men svarade inte på ping | Lektion 45 |
webb.lab som inte fungerade — PC:n saknade DNS Server | Lektion 46 |
Maskinen som fick 169.254 — DHCP-tjänsten var inte sparad | Lektion 47 |
Skriv vad du kontrollerade för att vara säker. Adresserna mot tabellen är en kontroll. Pingen i Realtime-läget innan simuleringen är en kontroll. Att servern svarade i Realtime-läget är en kontroll. Det är ett giltigt felsökningsavsnitt.
5. Källor
Varje källa med språket angivet, som sedan labb 5. Minst en på engelska.
Protokollen i labben är beskrivna i sina originaldokument — RFC:erna — och de är alla på engelska. RFC-dokumenten för ARP, ICMP, TCP, UDP, DHCP och DNS finns på rfc-editor.org, och Packet Tracers egen dokumentation finns under programmets Help. Skriv adressen medan fliken är öppen.
5. Vilket paket ska jag följa?
| Paket | Lager med innehåll | Vad det ger rapporten |
|---|---|---|
| ICMP echo request | 3, 2, 1 | Enklast. Du måste förklara varför Layer 4 är tomt |
| DNS-frågan | 7, 4, 3, 2, 1 | Alla fyra TCP/IP-lager. UDP, port 53 |
| HTTP eller HTTPS | 7, 4, 3, 2, 1 | Alla fyra. TCP, port 80 eller 443 |
| DHCPDISCOVER | 7, 4, 3, 2, 1 | Alla fyra, och adresserna 0.0.0.0 och 255.255.255.255 att förklara |
Ett paket med alla fyra lager fyllda ger mer att förklara — och det är där C och A skrivs. Kan du inte bestämma dig: ta DNS-frågan. Den har alla fyra lager, och alla har den.
6. Sista passet, steg för steg
Lektion 49, eller kvällen efter om du missade passet:
- Välj paket tillsammans med din labbpartner. Varför just det? Skriv svaret i resultatdelen
- Saknas ett bevis: fånga om det i kopian. Det tar fem minuter. Sedan fångas ingenting mer — resten av tiden skrivs det
- Två skärmbilder av det valda paketet: Out Layers hos sändaren, In Layers hos mottagaren
- Tabellen, med kolumn fyra i dina egna ord
- Vägen in, i den ordning kuverten togs bort
- Protokollen, minst tre, med en mening och ett lager var
- Felsökningen i tre led, och källorna med språk
- Checklistan längst ned, punkt för punkt
- Spara Packet Tracer-filen där den hittas igen. Den behövs 30/3
7. Bedömning
| Nivå | Vad som utmärker rapporten |
|---|---|
| E | Beskriver översiktligt vad varje lager i det följda paketet innehöll. Minst tre protokoll är namngivna. Skärmbilderna finns. Arbetet har utförts efter avstämning med läraren under arbetets gång. Dokumentationen är enkel men tillräcklig för att någon annan ska förstå vad som gjorts |
| C | Beskriver utförligt. Kolumn fyra säger vad varje lager var till för, inte bara vad som stod. Vägen in beskrivs. Planeringen var godkänd innan lektion 44. Fel identifieras med säkerhet. Källor på engelska används utan handledning. Dokumentationen går att följa steg för steg |
| A | Beskriver utförligt och nyanserat, och redogör för sambandet mellan lagren: varför ett protokoll måste komma före ett annat, varför ett lager är tomt, eller vad ett lager inte kan dölja. Rapporten säger vad ett uteblivet pingsvar inte bevisar, med ett eget exempel. Dokumentationen är noggrann och utförlig, med egna förbättringsförslag |
8. Ska-krav — nivå E
Det här ska finnas
9. Bör-krav — nivå C
Det här gör rapporten möjlig att följa
10. Utmaning — nivå A
Det här gör rapporten nyanserad
Kryssen sparas i din webbläsare.
A-kriteriets skarpaste mening — att redogöra för sambandet mellan de olika delarna som ingår i nätverkets uppbyggnad — prövas första gången på riktigt i labb 10, och en sista gång i slutuppdraget.
Men lagren är ett samband i sig. Varje lager litar på att lagret under gör sin del, och kapslingen är hur det samarbetet ser ut. En rapport som förklarar varför ARP måste komma före ICMP, eller varför HTTPS inte kan dölja IP-adressen, har redan börjat skriva A-meningen.
11. Vad "nyanserat" betyder
Tre sätt att skriva om samma sak — transportlagret i en DNS-fråga. Skillnaden är kvalitativ, inte en fråga om längd.
På Layer 4 står det UDP, och målporten är 53.
Transportlagret använder UDP, och målporten 53 talar om att paketet ska till DNS-tjänsten på servern och inte till något annat program där. UDP skickar frågan utan handskakning.
Transportlagret använder UDP, och målporten 53 talar om att paketet ska till DNS-tjänsten på servern. UDP passar eftersom frågan är liten och svaret kommer i ett enda paket — en TCP-handskakning hade tagit tre paket innan frågan ens skickats. Priset är att ingenting garanterar att svaret kommer fram, så det är klienten själv som får fråga igen. Samma val gör DHCP, men av ett annat skäl: där har klienten ingen adress än, och TCP:s handskakning går inte ens att genomföra. Att testa vad som händer när DNS-servern inte svarar hade visat det här, och det är vad jag skulle lägga till.
Den sista meningen är ett eget förbättringsförslag, och det är precis vad A-nivån efterfrågar. Ett annat förslag att bygga vidare på: riktig trafik, fångad på ett riktigt nät — med tillstånd.
12. Vanliga misstag
12 rader
| Misstag | Varför det händer | Så gör du i stället |
|---|---|---|
| Kolumn fyra upprepar kolumn tre | Det som står känns som svaret | Vad var det till för? |
| Bara Out Layers beskrivs | Vägen in glöms | Kuverten tas bort i omvänd ordning. Vad kontrollerade varje lager? |
| Layer-numren blandas ihop med TCP/IP-lagren | Packet Tracer numrerar enligt OSI | Tabellen från lektion 42. Layer 3 är internetlagret |
| Tomt Layer 4 för ICMP lämnas okommenterat | Det ser ut som en lucka | ICMP har inget portnummer. Förklara det — det är en poäng |
| Tre protokoll krävs i det följda paketet | Kraven lästes för strikt | Tre i fångsten som helhet. Det följda paketet kan ha färre |
| "Ping och ICMP är samma sak" | De nämns alltid ihop | Ping är kommandot. ICMP är protokollet |
| MAC och IP blandas ihop | Båda heter adress | MAC till nästa enhet på länken. IP hela vägen |
| "UDP är opålitligt och därför sämre" | Sloganen | UDP lovar ingenting. Det är ett val, med skäl |
| "HTTPS döljer vilken sida jag besöker" | Det sägs ofta | Innehållet, ja. IP-adressen och värdnamnet, nej |
| Skärmbilderna tas inte | Fönstret känns lätt att öppna igen | Det är det inte om du inte vet vilket kuvert det var |
| Paret skriver en gemensam text | De följde samma paket | Samma paket, egen förklaring |
| Bara svenska källor | Det gick fortare | Minst en på engelska. RFC:erna är på engelska |
13. Checklista innan inlämning
Gå igenom de tre listorna ovan en sista gång. Det är den enskilt mest värdefulla sista handlingen och den kostar fem minuter.
- Ska-kraven är minimum — utan dem är rapporten inte färdig
- Bör-kraven är det som gör den möjlig att följa
- Utmaningarna är det som gör den nyanserad
Att rapporten är din egen text, inte parets gemensamma. Ni följde kanske samma paket — men förklaringen av vad varje lager tillförde bedöms individuellt.
Att skärmbilderna faktiskt ligger i filen, och att Packet Tracer-filen är sparad där du hittar den den 30 mars.