Dator- och nätverksteknik · område 8 · labb 8

Labb 8: Bygg och dokumentera ett litet LAN

Kursens sjunde labbrapport, och vårterminens första. Mallens fem delar är rutin vid det här laget och gås inte igenom på nytt. Det nya är att rapporten innehåller en bild du själv ritat — två, faktiskt — och det är ingen formalitet: kursens betygskriterier namnger topologier bland de underlag en elev ska kunna både använda och själv producera. Det andra som är nytt är att uppgiften prövar en kedja. Länken, kabeln och adressen har kontrollerats var för sig under fyra pass. Pingen prövar dem tillsammans, och det är först där man vet om nätet fungerar.

• 10 feb Inlämning kl 23:59 — en onsdag Sista lektionstiden är tisdag 9/2. Kvällen efter är till för att skriva, inte för att mäta.

1. Uppgiften

Fyra saker ska göras och dokumenteras:

1. Minst tre enheter kopplas till ett fungerande lokalt nätverk
2. Statiska IPv4-adresser sätts inom samma nät, med samma nätmask
3. Ping verifierar att alla enheter når varandra
4. Topologin ritas — fysiskt och logiskt, med en motivering till varför de två bilderna ser ut som de gör

Genom allt detta: varje källa med språk angivet, som sedan labb 5.

2. Grupp om fyra, egen rapport

Kravet på minst tre enheter nås genom att två elevpar går samman kring en gemensam switch. Ni arbetar alltså i grupper om fyra genom hela området, och ni delar switch, portkarta, adressplan och mätningar.

3. Så växer rapporten fram

Labben görs under åtta pass. Deadline är dagen efter det sista.

4. Vad varje del ska innehålla

1. Planering

Skrivs på lektion 35, när länken är kontrollerad.

• Portkartan: vilken maskin sitter i vilken switchport
• Maskinernas namn, som de faktiskt heter — inte "min dator"
• Hur många enheter gruppen har i nätet
• Vad ni tror blir svårast — bygget, ritningarna eller adresserna

2. Utförande

Skrivs på lektion 35 och 39, medan det händer.

Bygget:

• Hur kablarna drogs och switchen strömsattes
• Länklysdioden på varje port — lyste den, och vad gjorde ni om den inte gjorde det

Kabeln:

• Kabelns kategori, avläst på manteln — eller att den saknade märkning
• Hur den blev godkänd: krympt av er själva, eller testad med kabeltestaren
• Vad kabeltestaren visade
• En mening om vad som hade begränsat hastigheten om en lägre kategori använts

3. Resultat

Skrivs på lektion 37, 40 och 41. De två topologiritningarna med motiveringen är den del som väger tyngst — se nedan.

Adresstabellen:

Pingmatrisen — varje maskin mot varje annan:

Och den delade mappen: vilken mapp, från vilken maskin, och att filen gick att öppna från grannmaskinen. Plus en mening om att betygskriterierna namnger topologier bland de underlag en elev ska kunna både använda och producera.

4. Felsökning

Samma tre led som sedan labb 4: vad gick fel, hur syntes det, hur åtgärdades det. Avsnittet lämnas aldrig tomt. Området ger gott om material:

5. Källor

Varje källa med språket angivet, som sedan labb 5. Minst en på engelska.

T568B-ordningen, kabelkategoriernas specifikationer och de privata adressintervallen finns alla dokumenterade, och originalkällorna är på engelska. Skriv adressen medan fliken är öppen.

5. De två ritningarna

Rapportens tyngdpunkt, och det som är nytt.

Den fysiska ska visa switchen med sina portar, varje maskin med sitt namn, och en linje från varje maskin till den port den faktiskt sitter i, med portnumret utsatt. Den behöver inte vara skalenlig och behöver inte visa möbler eller rummet.

Den logiska ritas separat, på ett eget papper eller i en egen bild. Den visar vilka enheter som kan nå varandra och via vad. Portnumren hör inte hemma där.

Motiveringen i tre steg, och hela resonemanget med hubben och Token Ring står på topologisidan:

1. Vad er bild visar — båda är en stjärna
2. Varför — switchen skickar bara vidare till rätt port, så vägen data tar följer kabeln
3. När det inte hade varit så — ett konkret exempel, med vad som skiljer

6. Vad pingen bevisar

Ping — Packet Internet Groper — skickar en liten förfrågan till en annan maskin och väntar på svar. Kommandot är ping 192.168.1.7.

Misslyckas en ping felsöks den på riktigt, inte som en övning. De tre vanligaste orsakerna, i den ordning de ska prövas:

Allt som händer här går rakt in i felsökningsavsnittet — skriv medan det händer, inte om en timme när ingen minns vad ni provade.

7. Den delade mappen

Den resurs områdets inledning lovade. Ett nätverk finns för att dela data och resurser — det sades på lektion 34, och här görs det.

1. Skapa en mapp på en av gruppens maskiner och lägg en fil i den
2. Dela den över nätverket — klickvägen står på tavlan
3. Öppna den från grannmaskinen, via nätverksplatsen eller genom att skriva maskinens adress
4. Öppna filen och se att innehållet kommer fram

Går delningen inte att slå på i skolans miljö är det ett resultat och inte ett misslyckande. Skriv i rapporten vad som hindrade, och att pingen ändå bevisade att maskinerna når varandra.

Den här mappen är förlagan till slutuppdragets delade resurs på lektion 68.

8. Ska-krav — nivå E

9. Bör-krav — nivå C

10. Utmaning — nivå A

Kryssen sparas i din webbläsare. Nollställ alla kryss

11. Vad "nyanserat" betyder

Tre sätt att skriva om samma sak — de två topologierna. Skillnaden är kvalitativ, inte en fråga om längd.

Den sista meningen är ett eget förbättringsförslag, och det är precis vad A-nivån efterfrågar. Lägg märke till att A-texten inte är dubbelt så lång som C-texten — den gör något annat.

12. Vanliga misstag

13. Checklista innan inlämning

Gå igenom de tre listorna ovan en sista gång. Det är den enskilt mest värdefulla sista handlingen och den kostar fem minuter.

• Ska-kraven är minimum — utan dem är rapporten inte färdig
• Bör-kraven är det som gör den möjlig att följa
• Utmaningarna är det som gör den nyanserad