Dator- och nätverksteknik · v.3–6 · 8 lektioner
Nätverkets grunder: topologier, medier och adressering
Höstens sju områden handlade om en enda maskin — vad den är gjord av, hur den byggs, hur den ges ett system och hålls frisk. Här kopplas den maskinen in i något större. Efter åtta pass vet du vad ett nätverk är och varför det finns, och du kan namnge de vanligaste nätverkstyperna och den utrustning som binder dem samman: router, switch, accesspunkt och modem. Du kan rita ett nätverks topologi både fysiskt, hur kablar och enheter faktiskt sitter, och logiskt, hur nätverket fungerar — och förklara varför de två bilderna inte alltid visar samma sak. Du känner igen vanliga kabeltyper och kontakter och ungefär vad de klarar. Du kan sätta en giltig IPv4-adress för hand, skilja en privat adress från en publik och förklara vad en nätmask gör. Och till sist har du kopplat samman minst tre riktiga enheter till ett fungerande nätverk och bevisat med ping att de når varandra.
Kursens sjunde labbrapport, och vårterminens första. Det nya är att rapporten innehåller en bild du själv ritat — två, faktiskt. Hela uppgiften står på labbsidan.
Till skillnad från labb 7 finns det en kväll efter sista passet. Den kvällen är till för att skriva, inte för att mäta.
Lektionerna
| # | Datum | Vad passet handlar om | Missade du passet? |
|---|---|---|---|
| 34 | mån 18 jan | Vad ett nätverk är, nätverkstyperna och de fyra enheterna | Nätverket och enheterna |
| 35 | tis 19 jan | Länken kopplas och kontrolleras, port för port | Nätverket och enheterna |
| 36 | mån 25 jan | Topologier och Packet Tracer | Topologierna |
| 37 | tis 26 jan | Fysisk och logisk topologi ritad | Topologierna |
| 38 | mån 1 feb | Media: kablar, kategorier, kontakter — och trådlöst | Mediet och kabeln |
| 39 | tis 2 feb | Egen kabel krympt eller testad, och inbytt i nätet | Mediet och kabeln |
| 40 | mån 8 feb | Adressering: IPv4, nätmask och DHCP | Adresseringen |
| 41 | tis 9 feb | Ping, delad mapp, dokumentation och inlämning | Labb 8: kraven och checklistan |
Kravet på minst tre enheter nås genom att två elevpar går samman kring en gemensam switch. Ni delar switch, portkarta, adressplan och mätningar genom hela området, och ni sitter tillsammans alla åtta pass.
Rapporten skriver var och en själv. Att ni byggde samma nät är självklart — det är motiveringen till topologierna och resonemanget om vad pingen bevisar som ska vara ditt eget.
Sidor i det här området
-
Uppslag · lektion 34 och 35
Nätverket och enheterna
Vad ett nätverk är, de fyra nätverkstyperna, switch mot router — och vad länklysdioden bevisar och inte bevisar.
-
Uppslag · lektion 36 och 37
Topologierna
Fysisk och logisk topologi, hubben och Token Ring — och varför ert eget nät ger samma bild två gånger.
-
Uppslag · lektion 38 och 39
Mediet och kabeln
UTP, tvinningen, RJ45 och kategorierna. T568B steg för steg, kabeltestaren — och samma fråga ställd till luften.
-
Uppslag · lektion 40
Adresseringen
IPv4, privat mot publik, nätmasken och de tre sätten en adress kan komma till. Och varför triangeln stått kvar i tre veckor.
-
Uppgift · deadline 10/2
Labb 8: Bygg och dokumentera ett litet LAN
Uppgiftens fyra delar, hur rapporten växer fram över åtta pass, de två ritningarna — och kraven i E, C och A.
Det centrala innehåll området täcker
Ur Skolverkets ämnesplan för kursen Dator- och nätverksteknik:
- Lokala nätverk, uppbyggnad och arbetssätt.
Varje del kontrolleras för sig. Pingen är första gången de prövas tillsammans.
Länken kontrolleras på lektion 35, kabeln på 39 och adressen på 40 — var och en för sig, var och en med sitt eget svar. En lyckad ping på lektion 41 betyder att kabel, kontakt, switchport och adress fungerar samtidigt. Det är därför den är labbens bevis, och inte bara ännu en kontroll.
Det ni kopplar på lektion 34 är samma nät ni pingar på lektion 41. Kablarna rörs inte däremellan, och portkartan gäller bara så länge de sitter kvar.
Det ställer ett krav tillbaka: skriv upp vilken maskin som sitter i vilken port redan första passet. Om tre veckor går det inte att rekonstruera utan att krypa under borden.
Från lektion 35 till lektion 40 visar varje maskin en varningstriangel på nätverksikonen. Det är korrekt. Maskinen har länk men saknar en adress som fungerar mot de andra, eftersom labbnätet inte har någon DHCP-server som delar ut adresser.
Triangeln försvinner på lektion 40, i samma ögonblick adressen sätts. Felsök den inte innan dess — den är i själva verket ett bevis på att länken fungerar.
A-kriteriet har en mening varken E eller C har: du ska kunna redogöra för sambandet mellan de olika delarna som ingår i nätverkets uppbyggnad. Den går inte att visa på en välbyggd dator, hur välbyggd den än är.
Den prövas första gången på riktigt i område 10 och en sista gång i slutuppdraget. Men kedjan börjar här, och en rapport som skriver ut vad pingen faktiskt bevisar har tagit första steget.
Område 8 får nätet att fungera. Område 9 förklarar varför det gör det — vad som egentligen far genom kablarna, hur ett paket är uppbyggt och vilka protokoll som bär det. Lektion 42 öppnar måndag 22 februari, efter sportlovet vecka 7.
Packet Tracer, som introduceras på lektion 36, följer med hela vägen: område 9 öppnar paket i det, område 10 bygger nät med flera switchar, och område 11 felsöker.