Område 6 · 15 april – 10 juni

Slutprojekt – eget mekatroniskt system

Åtta pass, inget nytt att lära sig och allt att använda. Du bygger ett system som du själv har bestämt vad det ska göra, kravställer det, ritar det, bygger det, mäter på det, felsöker det och dokumenterar det. Kursens fem förmågor bedöms alla här, och det här är sista gången de bedöms.

Här finns ingen kravlista skriven av mig I bygge 1 till 4 stod det vad systemet skulle göra. Den meningen skriver du själv nu, och den är det första som bedöms. Vad som ändå gäller — ramen varje slutprojekt ska rymmas i — står på bygge 5:s sida. Läs den under det första passet, inte veckan innan redovisningen.

Områdets åtta pass

Sju pass att arbeta, ett att redovisa, och en torsdag som försvinner mitt i. Sista kolumnen finns för den som var sjuk: varje pass har något i elevpaketet som täcker det, så att ett missat pass blir en läsning i stället för ett hål.

De två veckorna i maj är inte en paus Mellan lektion 31 och 32 ligger fjorton dagar, och de ligger på det sämsta stället: mitt i bygget, när du har delar som fungerar var för sig och inget som fungerar ihop. Planera dem som två arbetsveckor med kitet hemma. Fastnar du: skriv ned exakt var, med de tal du mätte, och ta med anteckningen till den 13 maj. En fråga som lyder "det fungerar inte" tar tjugo minuter av handledningen att göra om till en fråga som går att svara på.

Sidorna i området

Fyra guider och två sidor till. Guiderna följer projektets gång, så läs dem i tur och ordning — men läs bygge 5:s sida först av allt, för det är den som säger vad som gäller.

De tre delarna i ditt eget system

Ett mekatroniskt system sammanför mekanisk struktur, elektroteknik och styrteknik. I bygge 1 till 4 såg jag till att alla tre fanns med. Nu är det du som ser till det, och det är det vanligaste sättet att missa kravet: en idé som är två delar och en tredje som glömdes bort.

Kedjan börjar i en mätning Det centrala innehållet kräver ett system från sensor, via styrenhet, till aktuator. En knapp som betyder "kör" är ett reglage, inte en sensor — något ska mäta en storhet i världen, något ska besluta utifrån mätvärdet, och något ska röra sig. Det är samma krav som i bygge 3 och 4, och det gäller oavsett hur avancerat resten är.

Vad slutprojektet avgör

Alla fem förmågorna bedöms här, och två av dem kan bara nå sin högsta nivå i det här området.

"Flera" i F1 betyder inte flera slutprojekt. Du har byggt bygge 1, 2, 3 och 4 under året, och slutprojektet är det femte. Det är de fem tillsammans som är "flera system", och det är därför de tidigare byggena och deras dokumentation fortfarande räknas i juni. Ett slutprojekt som lyfter allt, med tre tunna dokumentationer bakom sig, är inte samma sak som fem system som alla går att följa.

"Komplext system" i F4 är den andra. Det är enda stället i kriterierna där ordet står, det gäller din beskrivning av systemet och inte bygget i sig, och vad det betyder står i kravställningsguiden. Läs det avsnittet innan du väljer idé — ett systemval som är för litet går inte att skriva sig ur i efterhand.

Områdets centrala innehåll

Slutprojektet hävdar samtliga åtta punkter ur ämnesplanen. Det är det enda området som gör det, och det är själva poängen med att lägga det sist:

• Elarbete, mekaniskt arbete och enklare programmering av styrenheter. Alla tre i ett bygge, som i varje bedömt system.
• Tolkning av ritningar och manualer. Nu också dina egna ritningar — ett schema du ritade i april ska gå att bygga efter i maj.
• Uppbyggnad av mekatroniska system från sensor, via styrenhet, till aktuator. Hela kedjan, vald av dig.
• Hur logiska grundfunktioner kan användas för olika styrtekniska lösningar. Beslutsregeln och tillstånden i din kod.
• Tekniska lösningar i vardagen för omvandling av energi, materia eller information. Vad ditt system omvandlar, och vad som går förlorat på vägen.
• Grundläggande mekaniska begrepp. Kraft, moment, varvtal och friktion i den mekanism du valt.
• Grundläggande elektriska storheter och begrepp. Strömbudgeten för hela systemet, inte bara för en komponent.
• Mätning av olika mekaniska och elektriska storheter. Det du mäter för att visa att systemet gör vad du sa att det skulle göra.

När kursen är slut

Då har du planerat och byggt fem mekatroniska system, och det sista av dem har du kravställt själv. Du kan ta en idé, avgöra om den håller som system, bryta ned den i block, rita ett schema någon annan kan bygga efter, räkna en strömbudget som stämmer, skriva kod som minns vad den gör, felsöka genom att mäta i stället för att byta delar, och skriva ned alltihop så att den som läser kan bygga om det utan att fråga dig.

Den sista av de färdigheterna är den som håller längst. Ett bygge du inte dokumenterade är ett bygge du inte kan visa att du gjort — och i juni är det dokumentationen, inte lådan på bordet, som ligger till grund för betyget.

Alltid till hands

• Dokumentationsmall – vad som krävs på E, C och A, som en checklista. Guiden Dokumentationens grad visar hur nivåerna ser ut i text; mallen säger vilka delar som ska finnas.
• Samrådsunderlag – de tre frågorna du fyller i innan du ber om handledning. Sju av åtta pass i det här området inleds med samråd, så den här sidan används mer nu än under hela resten av kursen.
• Språkreferens – C++ i ordnad följd. Inget nytt kapitel öppnar här; det är Tid, Villkor och Funktioner du går tillbaka till.
• Område 5 och område 4 – drivningen och givarna. Slutprojektet lånar från båda.